top of page

Vår gäst Pernilla rosar oss

Uppdaterat: 11 apr. 2023

En digital sida ur vår gästbok, där gästen Pernilla berättar vad klostret

Mariavall betyder för henne.



En helg i tysthet


Känslan av att kunna, med gott samvete, gå offline är underbar. Jag har varit här så många helger nu, det är en viktig del av mitt liv. Jag ser till att planera in det ett helt år i förväg, blocka i kalendern som annars har en tendens att vara uppbokad, vardagar som helger.

Jag, som person, är ALL IN, alltid. Älskar att ha mycket inplanerat och anordnar gärna fest, middagar, mingel och såklart träning. Likväl som jag tycker om att vara en del av en grupp, att få tillhöra ett sammanhang så uppskattar jag, och behöver, avskildheten och tystnaden.


När jag anländer på fredagskvällen och öppnar den stora pampiga dörren till klostret, andas in doften från rökelsen, som dröjer sig kvar sedan morgonen, då känner jag att mina axlar sjunker. Där och då vet min kropp att den får vila. Vila från alla måsten, tillåtas att ta semester från omvärlden. Själen tar alltid längre tid att landa.


(Bilden visar ej Pernilla) Foto: Ivanka Ninmark


Första kvällen i kyrkan så är tystnaden öronbedövande. Jag har svårt att sitta still och tankarna far omkring.


Andra dagen har jag vaknat efter en lång natts sömn och inser att jag kan hantera tystnaden och uppskattar den. Tankarna håller på att sorteras och komma på plats - att sitta still är lättare och mer bekvämt idag.


Tredje dagen längtar jag verkligen till tystnaden och jag har inga problem alls att vara stilla. Kropp och själ har landat, jag är här och nu.


Foto: Ivanka Ninmark


Klostret är min räddning i vardagen. När jag är här så läser jag böcker. Jag älskar deckare och slukar både två och tre böcker under en helg. Det är vad jag gör - läser, går i skogen, närvarar på korböner och sover. Finns inget annat ställe som jag sover så gott på, som denna.

Det finns såklart andra gäster här, vissa är djupt troende och vill komma närmre Gud, andra är ensamma och vill känna tillhörighet. Vad än skälet må vara för att åka hit är det var och ens ensak, alla är välkomna. Systrarna som bor på klostret är de finaste människorna jag någonsin träffat, jag är evinnerligt tacksam för att jag fått lära känna dem och att jag har hittat min pausknapp i vardagen.


Klostret är mitt smultronställe, där själen får ro och kroppen vila. Här tankar jag tålamod, omtänksamhet, energi och kärlek. Bara att veta att jag ska åka hit gör att jag kan fortsätta åta mig allt det som sker i vardagen, med glädje och stor energi - för full fart framåt - det är nog mig personifierat.

Våga prova att vara gäst på klostret en dag, ett dygn, en helg - är ni osäkra så tag kontakt med systrarna, de har både mailadress och telefon. De svarar gärna på frågor och vill ni åka hit på en gudstjänst eller korbön.

Pax

Pernilla



Opmerkingen


bottom of page